10:20:39
Dagen efter
Som tur är så har man ju stödet från vänner, när man minst anar det så kryper dom fram och ställer upp...
Sen sms:en jag fick från *, ja dom var minst sagt underbara. Det va det bästa som kunde dyka upp på morgonkvisten efter få timmars sömn. Man inser ju va vacker han är....
Nu sitter man på jobbet och försöker tänka på annat ett tag, tror jag behöver det. Skönt att umgås med folk som inte vet. Annars blir det lätt nån slags tycka synd om grej hela tiden. Jag vill absolut inte bli daltad.
Fick sms från min PA förut också. Tydligen ska jag va ute i Kungälv nästa vecka, usch å fy. Jag orkar verkligen inte åka dit nu igen. Trött på den skiten. Fan också. Inget har man att säga till om heller. Man känner sig så himla maktlös. Men kanske skulle neka uppdragen å bli tjänsteledig fram till semestern. Då är man nog populär sen va.
Men helt ärligt så suger detta jobbet bäverkuk. Jag vet inte riktigt om jag orkar va kvar. Visst det har sina ljuspunkter ibland, men det e fan inte ofta alltså.
Mer jobb å tänka på annat nu.
00:56:34
Den ofattbara sorgen..
Men vad som kändes udda det är att jag pratade med henne förut ikväll... hade inte tänkt ringa men så gjorde jag det ändå. Man börjar undra vem som styr våra handlingar... Men jag är för evigt tacksam för att jag ringde, fick höra hennes röst en sista gång iaf.
Det kom inte som en chock... för jag har förstått att hennes tid skulle komma snart.
Å nu vet jag inte vad jag ska göra... vad jag ska känna? Aldrig varit med om något liknande. Och jag tänker mycket på morfar som är alldeles ensam nu.
Det blir så mycket att orka med. Saker jag inte har ork till. Det är så mycket i mitt liv nu... mer minus än plus.
Jag ska iaf jobba imorrn. Det måste jag. Skulle bli galen av att sitta hemma en hel dag....
Jag älskar min mormor, för alltid.
15:42:47
Alldeles fint glittrande ny...
Så ger man sig in i ett nytt kapitel, bloggvärlden, lovade egentligen mig själv att jag aldrig skulle men... Det kliade ju som fan i fingrarna... hehe.
Vanlig dag idag, om man nu kan kalla den det... Sova, jobba, äta... Träffade min förre chef idag, han behövde mig sa han. Låter som man gjort ett gött intryck iaf.
Annars saknar man jämt och ständigt R. Helt sanslöst va tomt det kan kännas efter en enda person. Men jag ska väl ändra lite på livet, försöka leva så som han. Det vore guld. Försöka iaf.
Fick ett förslag om ett jobb i Marbella igår... undrar bara hur seriöst det var. Frågan är verkligen om man ska våga ringa eller om det kanske är nån idiot i andra änden. Samtidigt så undrar man ju vad man har att förlora på det, har ju hemligt nr. Det kanske leder till nåt underbart, vad vet jag... Jävla uppsägningstid man ska ha då!Sen blir det iaf en fika med Anders, nyaste kompisen det. Ska bli nice å göra nåt annat än träna efter jobbet iaf.
Uuh, har suttit här å klämt i mig massa papaya, tur att man är smal av naturen alltså. Annars hade det slutat illa... kanske är tjockare än vissa i oktober sen.. vem vet ;)
Over and out för idag.
