Marie S

Tålamod lönar sig visst. Jag måste nog bli ännu bättre på det, låta saker å ting vara ett tag... är det värt det så finns dom ju kvar senare. Är det nåt riktigt så finns det kvar. Men det e svårt att tro mitt upp i allt ihop.

Onsdag redan, jag kör ett sovexpriment idag... vaken hela natten, vaken hela dagen så jag kan somna tidigt ikväll... bara däcka å slippa tänka på pengar. Pengar tar upp kanske 78 % av mina tankar just nu. Dom andra procenten utgörs av... ja, känner ni mig så vet ni.

Lurigt att nån har kommenterat att jag ska flytta hem... varför? Jag ser inte anledning till det? Hellre misär här, än i kd... visst saknar man vissa saker, men man måste satsa på framtiden, å den lär ju med största sannolikhet finnas här eller längre bort, inte längre hem iaf. Inga mer anonyma kommentarer tack! Iaf inte sånna....

I måndags mådde man ju nice iaf, J lagade mat åt en... det e lyx när man blir bjussad på hemlagat, måste få receptet på den där salladen alltså. Å så såg vi Farväl Falkenberg, sjukt udda film, fast det hade jag kommit på redan innan, sen visar det sig att J kände en av huvudpersonerna, världen är liten. Filmen lämnade en med en massa frågor å sånt gillar jag... den va absolut inte förutsägbar. Men det va helt klart jobbigt att se begravnings delen... tänkte alltför mycket på i somras, men det märktes nog inte.

Jag är nog bra på att dölja saker... eller inte visa dom iaf. Kalla det lurig eller vad du vill... Jag kan ju sitta här och va helt öppen med vissa saker, säga hur mycket som helst, men i slutändan så vet ingen mer om mig för det... för det jag har sagt har nog ändå inte varit av någon vikt.

Sen till smaskigare saker, för er andra iaf... uppenbarligen kan man ragga upp mig, snacka en massa fina ord i telefon om det mesta osv, sen dissa en totalt för att sedan mitt i natten i lördags ringa upp och säga att man bekvämligt nog redan har en flickvän (inte så att jag kandiderade till den posten). Men beter man sig verkligen på det sättet? Om man nu har känslor för nån, kan man verkligen lägga ner en massa tid på en annan tjej då... utan att ha någon som helst skuldkänsla? Tydligen. Han kan känna sig slängd i återvinningen.... För jag är helt klart säker på att nån annan råkar ut för han... återvinning... jävla återvinning.

Nu fattas det bara att det slutar att regna så jag kan ta den där power walken... det vore ju bra om man kunde springa inom snar framtid. Det ska jag fan sätta upp som mål för det här året, springa 3 km.... lite kanske ni tycker, men har man knäskador så känns det som en mil.

God morgon!


Sofie... tänker på dig gumman. Love.

Har vart överallt idag, Partille, Allum, stan....å inte fan hittar jag böckerna jag behöver, jag blir så trött så jag känner för å lägga ner allt bara.... gaaah. Va ska jag göra?

Sen att man blev dissad igår känns ju heller inte speciellt upplyftande.

Haha, fast samtidigt, idag vare två grabbar som tuta på mig när jag va å gick i Partille centrum... kändes som förr i tiden  :D

3 min kvar.... biblioteksdator. AAAHHHH!


Puss iaf!

Öl löser mina problem imorrn, om inte annat vill jag ha en mössa!

Senare... Alkohol löser alla problem :D SKÅL!


Kan det bli tråkigare än så här en lördag? va fan ska jag göra?

Så sitter man inte ensam hemma en fredagkväll framför datorn alldeles själv å pratar med gamla flirtar man vet att man aldrig kommer få...
Dagarna är inte som en enda grå dimma av regn, blåst och "jag vet inte vad jag ska göra med mitt"-känslan smyger sig inte på.
Man lämnar inte räkningarna oöppnade så länge det bara går eftersom man helt inte vill veta hur kasst man har det egentligen.


I den bästa av världar så lever man lycklig i sitt inskränkta liv på en liten plätt med sin underbara man och sina perfekta barn/husdjur i sitt lilla trendigt inredda hus...

När man lever i den bästa av världar så längtar man med all sannolikhet bort, till något mindre säkert, mer spännande.....

Till ett riktigt liv!

Jag längtar tillbaka till den galna tiden innan förra sommaren och till den där hårfärgen... grym va den =)

Å Soff, jag längtar efter en fika med dig! kom hit ner snaaaart.... =)

va mer va det jag skulle skriva... humz. jo soff, gissa vem som hörde av sig... du vet han som va snäll å söt men som senast va ett riktigt svin... du minns nog... nämnde hans namn i köket... jag fattar ingenting.

men gonatt nu... alla...

...jag säger stå upp om du kan!

Har inte fått tillfälle än att säga det till honom... men det behövs! Han fatter itt nô ändå......


1*2*3*4, har inget jobb, pengar till hyra..... hehe. Nästan sant iaf. Glömmer räkningar gör man visst också. Hemskt om man ska bli senil redan nu!

Annars är man fortfarande sjuk... börjar bli sjukt rastlös å inget gym att gå till heller. Hoppas saker å ting ordnar upp sig så man kan börja träna snart igen.

Så va man på arbetsförmedlingen igår, mycket man fick ut av det... jaha, nehej, han är inte här idag så du får en lapp på posten om när du ska komma hit. Men hallå... kan man inte ringa å boka tid då eller? Onödigt slösade med spårvagnspengar blev det...

Jag behöver shoppinghjälp tror jag... har fortfarande inte spenderat pengarna på presentkorten jag fick i jul. Fast måste ju erkänna att Kapp Ahl inte är det lättaste stället att shoppa på... hur nu personen tänkte när dom gav mig det fattar jag inte.
Man kan ju få komplex där inne... tänkte handla underkläder men alla bh:ar i min storlek va fullproppade med gelé. Tror dom att det inte duger att ha A eller B eller C kupa längre? Jag trodde verkligen inte att en butik kunde sjunka såå lågt. Det va så man ville ta gelékuddarna och stampa sönder dom!

Dom kan aldrig aldrig aldrig äga mig =)

Drömprinsen verkar långt bort också... haha, ja det kanske är mig det är fel på? Men whatever.... det finns ju fler blad på trädet :P

Nu blir det dusch, bank, fika (hoppas jag) och mat kanske... har helt tappat aptiten nu när jag har vart sjuk, eller rättare sagt är.

Morsning korsning!

Vaknade av ett sms klockan tio imorse, nice va det =) Mer har jag inte å tillägga just nu. Hehe.

2 av 3 är ju rätt bra.... sjuk och förbannad alltså. Vaknade idag efter att ha sovit vad som kändes som en evighet. Å så inser man att man är på väg att bli sjuk, det va ju jävligt kul!

Redigerar bort en liten text här... jag har fegat ur. Fan. Måste reda ut det jävligt fort. Innan det sätter krokben för mig. Ge mig en spark i baken, JAG BEHÖVER DET!!!

Ge mig en sån som nedan och jag är din för evigt.....




Konsitgt nog så händer allt alltid på samma dag... i tisdags va jag på jobbintervju, som jag för övrigt önskar att jag aldrig hade gått på. Det gick väl vägen... kändes så. Nu måste man bara ringa och meddela vad man känner för det där jobbet. Men som jag sa till mamma igår så står jag inte ut med att göra någon annans skitgöra... städa kök och plocka undan, jag är bättre än det, jag kan mer och jag vill visa det. Så jag tänker inte fastna i nåt tråkigt receptionistjobb som man får magont av. Jag tänker bli nåt! Klycshorna haglar....

Jag kan inte sova heller... det e som det bodde gräshoppor i hela mig. Klockan är ändå halv två och jag måste upp halv åtta imorrn helst. Men vem har sagt att man måste va pigg när man ska till arbetsförmedligen....?

Over and out.