Marie S

Stuprören blöder på gatorna, det sipprar ut. Ser tragiskt ut och jag känner mig likadan. Det känns som jag blöder. Som att något borde göra ont men jag har stängt av. För jag hade verkligen stängt av allt... jag hade varit uppe på en topp nu senaste dagarna. Ända fram till igår natt... Det var då jag insåg, det var då det brast igen. Alkoholen hade ett finger med i spelet, helt klart. Men det var inte så att jag inbillade mig något. Snarare var det så att jag saker och ting klarare än jag gjort på länge.
Jag känner för å strunta i allt just nu, men den tanken kommer ju alltid när jag mår dåligt. Men det funkar ju inte att fly, jag borde veta det. Men varför har jag då inte tagit tag i allt tidigare? Jag kunde ha besparat mig själv allt det här om jag bara hade satt ner foten.

Tyvärr blir det mycket om jag gjorde så och om jag inte hade gjort så.

Jag hade nog vunnit på att inte dricka denna helgen. Ska försöka tänka igenom saker idag så kanske jag inte bryter ihop när jag blivit för full ikväll. Fast nu när jag skriver det här så känns inte fyllan så lockande...

Jag skulle behövt gå en mil i skogen idag... behöver rensa huvudet... men det regnar (tror jag).... suck.